Igår slog jag upp en skåplucka i pannan på mig själv. Den vassa kanten på luckan slog sönder huden och skapade både blodsår och bula.
För att lindra smärtan kände jag att det bästa sättet var att tala om för JW att om det varit han som gjort detsamma, hade han skrikit både högre, värre och fulare än jag!
Underbar tjej! Nu har jag kvar huvudvärken och märket i pannan.
Men så gillar jag ju även att likna mig själv med Roland Niederman, förra veckan rev jag upp ett sår på handen och jag vet inte hur eller när det hände, för jag kände det inte. Det är jag och Roland som gör sådant...
8 kommentarer:
aj aj...
haha ja han där där ronald är ju en riktig hårding, men visst lite rädd för spöken?
Det måste ha varit en rejäl smäll! Vad skulle du med luckan i pannan att göra? Låter inte vettigt syster! Tur att du både är som Roland och har övernaturlig luktsinne.
Det där lät inge vidare. Hoppas att bulan lägger sig snart.
Ja nu när du säger det Elina... Jag har ju faktiskt flera övernaturliga förmågor jag! :P
tack för dom fina tröjorna och besöket kramar
Ha ha vi avvaktar och ser om du fortfarande kallar dig Roland Niderman efter din första förlossning!
men åh, fy :(
Skicka en kommentar