Jag satt och tittade på ett julkort imorse och insåg att det faktiskt är vackrare i verkligheten än på det kortet. Så det är bara att försöka njuta allt man kan...
De sista två veckornas minimala träningsdos - förra veckan tre pass innan jag blev sjuk igen - börjar bli plågsamt. Jag tror faktiskt jag är abstinent. Igår åkte en av mina kollegor iväg och åkte 10 km längdskidor på lunchen. Avundsjukan bultade i mig. Men snart, snart, snart! Kanske redan idag!Kylan som vi har haft nu, och som vi väntar framöver - både här hemma och ännu kallare uppe i stugan dit vi ska åka - ställer dock till vissa problem vid utomhusträning. I alla fall för min nyss tillfrisknade hals. Och kollegan som åkt skidor igår trodde på eftermiddagen att hon förfrusit en fingertopp. Hur mycket och hur länge och hur tufft kan man träna i minus femton, minus tjugo, minus tjugofem? Hur ska man klä sig? Detta funderar jag vidare på. Men en sak är säker, inte ens tjugofem minus ska få stå ivägen för det som måste göras!
5 kommentarer:
"När du mår så här får du inte träna", sa sjuksköterskan till mig idag. Bara som en liten pik till dig. Du vet, vi är rädd om dig.
Jo, men jag mår ju faktiskt bra nu! Symptomfri i två dagar, minst!
jag har en gammal vhs med en friskis-pass du kan få låna. Ute kan man inte vara nu :)
ja det ser verkligen ut som ett vykort ute, ett mycket vackert! åtminstone hemma, här nere är träden inte lika fina.. tyvärr.. Vi ses igen nästa år! kram
Jonna, ta hand om dig nu. Om du ger dig ut i kylen ta det lungt. Det skulle väl inte vara värt att bli sjuk ännu en gång?
Jag säger det bara med omtanke och absolut inte för att vara elak.
Skicka en kommentar