Väl mött 2010 ...
Mina föräldrars hus, nyårsdagen 2009
Mina föräldrars hus, nyårsdagen 2009
De sista två veckornas minimala träningsdos - förra veckan tre pass innan jag blev sjuk igen - börjar bli plågsamt. Jag tror faktiskt jag är abstinent. Igår åkte en av mina kollegor iväg och åkte 10 km längdskidor på lunchen. Avundsjukan bultade i mig. Men snart, snart, snart! Kanske redan idag!
Vid nyåret infinner sig alltid en viss nostalgi tycker jag, med återblickar på året som gått. Det här var nyår 2008-2009. Jag hade en klänning som farmor sytt fast i bhn, och hon hjälpte mig även att ordna nyårsgrytan. Sedan åkte jag till Käringberget och det blev jag och JW en gång för alla.
Hur blir nyårsafton i år? Vad ska man ha på sig? Och vad kommer att hända under 2010?
Gillar septembersolen mer?
Jaha. Jag sitter och inviger en av de nya fina tekoppar jag fick av lillasyster i julklapp. De ser ut som påskägg! sa pappa när jag öppnade paketet. Jag håller med - underbart fina påskägg.
Jag måste även skriva några rader om träning, annars vore det ju inte Fartfyllds blogg... Igår begav jag mig, glad och entusiastiskt, till Källan för en efterlängtad längdskidpremiär. Och visst var det härligt på sätt och vis! Skidorna gick bra, tekniken satt kvar någorlunda, stjärnorna glittrade... MEN! Jag har varit ganska liberal vad det gäller det omdebatterade ämnet träna med sjukdom/skada. Har väl en och annan gång tänkt, att tar man varje chans att vila en och två veckor vid minsta snuva så lär det inte hända så mycket med utvecklingen.
Men det var ju ett men också. Det finns naturligtvis gränser för detta. Att styrketräna lugnt är inte särskilt påfrestande för hjärtat. Det gick bra att göra det. Att bege sig ut i längdskidspåret när det är minus tio grader, när du just har legat sjuk i en vecka och fortfarande har en inte helt utläkt infektion i kroppen, det skulle man som min älskling upprört sa efteråt, kunna kalla för helt enkelt idiotiskt och puckat. Skidåkningen gick ju inte särskilt bra. Jag fick stanna var hundrade meter och försöka bli av med segt slem som täppte till hela halsen.
*
*
Det värsta var efteråt när jag stannade pulsklockan efter fem korta kilometers åkning, och såg min uppnådda maxpuls under de 28 minutrarna det tog att släpa sig runt. Och då blev jag faktiskt rädd. Då förstod jag hur mitt hjärta fått slita under den turen. Maxpulsen var så mycket högre än jag någonsin närmat mig tidigare, högre än under de tuffaste löppass och svettigaste spinningtimmarna. Jag hade haft 220 i maxpuls och 171 i medelpuls. Och det är såklart inte bra alls! Jag är fortfarande rätt skakig, och nu blir det lugn styrketräning några dagar till. För om valet står mellan att inte träna under några dagar eller inte träna alls fortsättningsvis så är valet rätt lätt, ändå!
*
Nu är det i alla fall JUL ! Min julledighet kommer innebära mycket tid med familjen, syskonen, vännerna och såklart finaste prinsen. Jag hoppas även på en hel del skidmil så fort jag känner att jag orkar med pulsträning igen. Nästa vecka blir det arbete tre dagar innan elva dagars ledighet med bland annat en längre fäbodvistelse inplanerad!
*
Jag hoppas att ni alla kära och fina därute får en underbar, underbar jul med mycket kärlek, god mat och frisk luft och rörelse med röda kinder!





Det är så dålig tajming att bli så sjuk bara några dagar innan jul. För det finns liksom inte tid för det... Nog tjatat om min förkylning, influensa eller vad sjutton det nu är men jag har inte varit så sjuk på några år. Nu har jag inte kunnat träna på SJU dagar. Det är mitt längsta uppehåll på flera år och det är faktiskt inte särskilt kul alls. Hur mycket tappar man? Jag hoppas orka med ett lugnare styrketräningspass i morgon och sedan kunna köra på med längskidåkning fr.o.m tisdag när skidorna är färdigpreparerade!

Detta trevliga mail ramlade ner i inkorgen idag... Hej! Enligt dina resultat är du berättigad att få starta i TjejVasans Tävlingsklass klockan 10.00. Men du har just nu ingen Skidklubbs tillhörighet. Hör av dig snarast om vilken klubb du skall åka för. Väljer du att inte åka Tävlingsklass får du starta i led 3 klockan 10.10. Där är de inte obligatoriskt med skidförening.
Tredje dagen på rad utan träning... Vad gör man då? Julgodis! Från början kom receptet från Malin, men det går att variera i det oändliga. Smält choklad - ta den du tycker om. Jag tog Marabou Apelsincrisp. Blockchoklad funkar också och är billigare. Blanda i det du gillar! Exempel, Corn Flakes, Kellogs K, russin, mandlar, nötter. Jag älskar hela hasselnötter och russin och blandade i detta. Klicka ut på bakplåtspapper, låt stelna. Förvara svalt!
Sjukdomstider? Ja, jag är däckad i alla fall... har klarat mig frisk hela hösten men nu var det så dags. Och vad är det att skryta med egentligen, på jobbet finns det en kvinna som inte haft en sjukdag de sista tio femton åren!



Som vanligt en söndagkväll, bilder från veckan som gått... Nyast först, och så vidare. Imorse fick vi tända tredje ljuset i adventsljusstaken! På kvällen igår var det av olika skäl läge för en riktigt riktigt lugn hemmakväll med popcorn och Harry Potter på film. (Jag är fortfarande regerande popcornprinsessa som synes!)
De senaste dagarna (eller kanske veckorna...) har varit totalt, fullkomligt hysterico. Nästan så att jag skulle kunna bli en hysterica själv.
Idag är det gjort! Nu riskerar jag inte att bli sjuk över hela jul och nyår, missa en rad roliga saker som händer framöver och mycket träningstid, för nu är jag svinisvaccinerad! Och när man ser bilden ovan så känns det dessutom rätt hemskt att äta gris, också. Genom att vaccinera mig bidrar jag också till att minska smittspridning och risk för andra att smittas vilket känns trevligt utifrån någon slags solidaritetsprincip.
Jo, med min bloggsemester går det ju bra... men helt plötsligt fick jag både idéer och tid! Tid som kom ifrån en muskelsträckning (?) i vaden som gör att jag bara styrketränar denna vecka. Idéer både om att skriva om...
För några år sedan skulle jag bjuda vännerna Maria och Michaela på en tre rätters lunch i Leksboda. Till förrätt skulle jag göra fetaostgratinerade rödbetor. Jonna mästerkocken visste dessvärre inte skillnaden mellan rödbetor och rädisor och serverade istället gratinerade rädisor. Gästerna knaprade och åt med god min...