tisdag 8 maj 2012

Mitt mål med Limsjön marathon

Våren 2010 och 2011 har jag sprungit marathon i slutet av maj.

I år är det Limsjön marathon som gäller - ett annorlunda marathon i etappform. Men ändå, ett marathon!

Jag känner mig verkligen inte i marathonform. Efter skidsäsongens avslutning har min träning tagit karaktären av varken hackat eller malet. Lite cykling, lite löpning, lite styrka, lite simning, en hel del förkylningar och halsvirus. En hel del våren/sommare 2010-feeling. Det är dåliga vibbar, men jag vet att det går att ta sig ur det.

Mitt ursprungliga mål med Limsjön marathon (och nu snackar vi löpningen, att vara arrangör är en annan femma) var att fullfölja alla sex varven i 6-6:30 min/km-tempo. Att kunna göra det, vara relativt pigg under varven, vara farthållare och peppa de andra löparna som väljer att följa med i det tempot.

Det är fortfarande mitt mål! Men jag tror inte längre att det kommer att bli lätt. Jag har ju inte sprungit långpass på länge. Jag har inte sprungit så väldigt mycket alls. Drygt 10 mil i mars, vilket är okej då mars är en skidmånad. Men i april blev det dåligt, bara 9 mil. Bedrövligt för att vara april, en springmånad.

Om det visar sig bli svårt att klara alla varven så kommer jag att välja att gå i uppförsbackar. Lägga in gångavsnitt i löpningen. För målet är att deltaga alla sex varv och tillryggalägga 42 km den 19 maj. Men jag kommer förutom att peppa själv, behöva en hel del peppning jag med från de pigga löparna! Och det är ju det som är så fantasiskt, att varje varv kommer det finnas pigga löpare. Som springer kanske sitt första varv, när vi springer vårt fjärde.

Det kommer att bli så fantastiskt kul! Om bara vädret är med oss kommer det att bli en magisk dag där vi alla förflyttar våra gränser för vad vi trodde var möjligt.
Sommaren 2010 är mest bra minnen. Minnen av en nydaning.Och när häggen slår ut i Kinnvallsjösätra längtar jag dit så att det gör ont.  

8 kommentarer:

Andréa sa...

Det kommer gå jättebra ska du se. Och om inte så har du iallafall gjort ett jättejobb för alla andra! Men det kommer gå bra, jag lovar!

Elina sa...

Jag ska peppa så gott jag kan! I mina supernova gliiiiiide kommer jag att flyga fram. Eh... typ i alla fall ;)

Linda sa...

Jag är helt övertygad om att maran kommer gå bra! Du har ju inte legat på sofflocket, så både kondis och styrka finns redan i din kropp. Sen är det pannbenet som får göra resten:)
Vilken starttid har du på Vätternrundan?

elly sa...

jag tror också att det kommer att gå kanon! för dig alltså. hur det blir med peppning från min sida får vi se - jag lär ha fullt upp med att flåsa. sprang både söndag och måndag, och trots att jag haft en dryg veckas uppehåll i dekadensens högborg kändes det förvånansvärt bra! jag är därför hur pepp som helst nu, och ska kötta på ända fram till nästa torsdag (och apropå det, hur mycket är det rimligt att man tränar sista veckan?). heja heja!

andreas sa...

kära lillasyster du är för go du kramar

Malin sa...

söta lilla du. du har för höga krav på dig själv. skipppa alla tempoplaner! är det inte alltid bättre att tänka att: jag springer så snabbt jag förmår? Puss

Snorkkis sa...

Jag är också säker på att det kommer att gå jätte bra! Och går det långsammare ibland gör det ju inget. Att arrangera ett evenemang kräver ju också sin energi, så känn inte så stora krav på allt fina du.

Åsa sa...

Kul det här med etappmaran. Grymt bra helt enkelt! Känner på mig att det kommer gå fantastiskt fint för din del. Har jag skrivit det innan att det är en fin känsla att komma in på din blogg. Om inte så skriver jag det nu. :)