onsdag 24 oktober 2012

Hejdå dagsljus, vi ses i februari!

Nu är det riktigt, riktigt mörkt ute. Men jag gillar det på något sätt, det varslar om kommande vinter och snö! Och att springa i det omfamnande mörkret trivs jag så bra med. Den kalla luften är lätt att andas, det känns som jag har en extra växel att springa på i jämförelse med när jag springer i kvalmig värme.

För två år sedan kunde vi börja åka skidor redan i mitten på november, och sedan åka hela vintern... Tänk om det kunde få bli så i år?

5 kommentarer:

Elina sa...

Har inga direkt problem med mörker heller, så länge man lägger sig i tid så går det trots allt att gå upp fastän det är mörkt. För mig i alla fall, sen är vi ju olika.

Skidor på Vallen på nyår! Tjoho! Om jag kan? Måste läsa på.

Karin sa...

...åh jag vill mest gå å dö av allt mörker, mörker, mörker!! :-(

Snorkkis sa...

Det blev ju mörkt så plötsligt på nåt sätt. Men egentligen ganska mysigt.

Anonym sa...

Jag gillar också mörkret och hösten av samma anledning! Dessutom går man som med en ständig väntan, ett ständigt pirr i magen .. när kommer snön? .. snart börjar skidsäsongen! Som ett barn på julafton! :D

Och nu har snön kommit! Hos er också?? Får hoppas det kommer mera!

bureborn sa...

Gillar också mörkret! För det är ju först då som det går att äta middag och frukost i stearinljusens sken. Supermysigt!