onsdag 2 juli 2014

Livet på landet

Dagarna går alldeles, alldeles för fort. Har vi bott här i två veckor i morgon? Det kan ju bara inte stämma! Men det gör nog det dessvärre. 
I måndags var det ytterligare en dag som kändes som oktober, fast det var sista juni. Vi hängde borta på Gronnholen och hjälpte (eller stjälpte) Malin att vara barnvakt åt Elis.

Hemma myser vi mycket. Och leker. Knut är sprallig, han är inte still många sekunder. Samtidigt är han en gosig kille som vill vara nära, kramas och pussas. Oj, vad fin han är. Älskade lilla barn. Att en kan bli så kär i sin unge.
 Dramatisk färgprakt, chockrosa pioner och en aggressivt blå åskhimmel.
Annars då? Jo, vi vattnar blommor, dammsuger, tittar på robotgräsklipparen Maggan när hon arbetar, hoppas att jordgubbarna ska mogna snart, Knut rycker kärleksfullt av katten Wilma pälstussar, och vi har det väldigt fint här i byn.

3 kommentarer:

Elina sa...

Älskade by, älskade ungar!

Ingmarie sa...

Så fint så jag blir tårögd och Knut är (fortfarande) så söt att jag dör sötdöden varje gång jag ser en bild!

Malin Bodin Hansen sa...

Mamma och pappa kanske vill byta med er och bo i lägenheten ett tag? Eller inte... Härliga tider på landet!