torsdag 9 augusti 2012

Besök hos sjukgymnast

Fem veckor på dagen efter Vansbro terrängmarathon, uppsökte jag sjukgymnast. Den här sommaren blev inte riktigt som jag tänkt ur löparperspektiv. Ibland vill jag bara skrika rätt ut av frustration! Jag saknar löpningen så förbannat och ser mina förhoppningar rinna mig ur händerna...

Min ordinarie sjukgymnast är på semester så idag besökte jag Insjöns Sjukgymnastik. Det är min vad och fotled som krånglat, jag har känt smärta när jag gått, sprungit och hoppat på foten. Många hobbydiagnoser har seglat genom mitt huvud... Doktor Google har konsulterats ett antal gånger utan att kunna ge ett svar.

Och svar fick jag inte nu heller, det hade jag heller inte förväntat mig. Någon form av överansträngning efter terrängloppet, kanske i kombination med Vansbrosimningen, tycks ge mig dessa problem. Vänster hälsena var tjockare än högre, men det var marginellt. Fortsatt aktivering, i form av icke-smärtsamma aktiviteter, rehabträning, töjning, stabilisering och eventuellt antiinflammatoriska tabletter.

I allra värsta fall kan det vara en stressfraktur, men det trodde hon inte. Möjligen en liten ledbandsskada.

Det är bara att fortsätta traggla på! Nästa vecka ska jag pröva ett pass där jag växlar gång och jogg tror jag.
Tunsta, Insjön utanför sjukgymnastiken


10 kommentarer:

Snorkkis sa...

Förstår din frustration stackare. Bra att kolla upp det, och det verkar ju inte vara någon skada som inte går över. Men viktigt att ta det lugnt så att det inte blir till typ en stressfraktur. Känns det inte alls av när du cyklar?

Anonym sa...

Bra att du är igång och undersöker/behandlar saken nu iallafall, men förstår att det är frustrerande och tungt! Kanske de där rullskidorna vore något iallafall nu .. skonsammare än löpning och bra komplement nu inför vintern ?

Löpning & Livet sa...

Så tråkigt när det är såhär. Men bra att kolla upp och bra att det inte är stressfraktur. Hoppas det bättrar på sig under tiden jag är borta från internet så att jag får läsa om friskhet här när jag är tillbaka :)

andreas sa...

skynda långsamt mad löpningen kära syster för konditionen har du ju iaf kramar

LL sa...

Strunta i löpningen ett tag. Du kommer att hinna springa mycket sen. Kör alternativ träning. Cykla! Gör inte som jag och dra på dig något rejält.
Om du vill ha en bra, engagerad och intresserad sjukgymnast ska du ringa till Ulrika på Atlantum i Borlänge.

LinaTriathlet sa...

Jag förstår dig verkligen, inte alls kul och gå och grubbla över vad det kan vara, jag har inte heller fått någon diagnos, jäkla vader till och krångla. Tur att det finns andra alternativ även fast jag förstår att det är löpningen som dy saknar mest nu. Skynda långsamt så håller jag mina tummar allt jag kan! Kram!

elina sa...

Jaha, din smygis! Du var där igår alltså! Tur i oturen att det ändå är något som kan självläka. Tid, tålamod och alternativ träning. Du fixar det! Snart springer du igen ska du se.

elly sa...

åh, hoppas du blir frisk snart! jag känner fortfarande av hälen efter limsjön marathon, men det gör inte ont utan det är mest något som... "känns". det blir dock inte värre av att jag springer/dansar så det är nog under kontroll.

bureborn sa...

Så otroligt trist att du fortfarande inte kan springa! Även om du är i kanonfin form och stark som en oxe tack vara alternativträning så förstår jag att du saknar löpningen. Stackare!
Nog är det lite mysko att du fortfarande har så pass tora problem med vaden, trots så långt löpuppehåll.

Ingmarie sa...

Trist, trsit. T-r-i-s-t men du, ge inte upp! Det vänder. jag LOVAR!