lördag 12 april 2014

Träningsglädjen

Anmäld till årets Siljan Runt 120 km! Dags att plocka fram racern... 
Nu när jag fortfarande inte KAN träna pga. en seg förkylning, slår det mig VARFÖR jag tränar. Hur mycket det betyder för mig, och för min hälsa. Fortfarande sover jag och Knut väldigt dåligt på nätterna. Han vaknar, äter, somnar snabbt om, vaknar igen, äter litegrann, och sådär håller det på. Ska man då prioritera att träna? Ja, det är ju just det en ska! För träningen ger energi, träningen för dig piggare, starkare, gladare, friskare. Även när du har konstant sömnbrist.

När jag springer med "min löpgrupp" på onsdagarna så slår det mig också. Det är sådan GLÄDJE i att träna. Att utmana sig tillsammans med andra, att uppleva, leva, andas in all den där friska luften, svettas, plåga sig litegrann, känna lyckoruset och lugnet i kroppen efteråt. Att samla upplevelser och få känna sig sådär LEVANDE i varenda liten muskel och cell i hela kroppen.

När någon i all välmening säger att vi tjejer ska passa oss för att lyfta för tungt för att inte riskera att få "tjurnacke" tänker jag att det skiter jag i, om jag nu mot alla odds skulle få det. Jag vill bli stark. Om jag får stora muskler är det en sidovinst.

För faktiskt är det så med träningen, de där utseendemässiga fördelarna den eventuellt ger, det är bara sidovinster. Jag är så glad att det inte är därför jag tränar, att det inte är mitt huvudskäl! När jag ramlar in på en del Instagram- och Facebookkonton får jag känslan av att för många är dock utseendevinsterna huvudskälet till att en tränar. Alla dessa hundratals tusentals poseringsbilder, som inte inspirerar mig i alla fall. Däremot en bild på ett leende svettigt ansikte, som just kämpat sig genom ett löppass, den stolta blicken efter ett avklarat lopp, det ger mig inspiration.

6 kommentarer:

Fridah sa...

(Måste hetskommentera här också för jag fick inte plats med allt i sms:et)

SÅÅ BRAAAA! För dessutom: "Snygg rumpa" eller "platt mage" som motivation kommer aldrig att funka heller, för man blir aldrig snygg nog för sig själv eftersom man inte kan definiera vad snygg innebär. Man kommer aldrig att tänka "jo, nu är mitt ass snyggt, nu är jag nöjd".
Man kommer att tänka "bara liiiite till" och så kommer man att bli arg för att man aldrig får det resultat man vill och så fortsätter det så hela livet och då tränar man ju plötsligt bara för andras skull, för att behaga andras ögon i det som anses som vackert.

Och dessutom, i zumban som jag ska på just precis om en kvart, blir ju massor av rörelserna bättre om det skakar och dallrar så mycket som möjligt. Passar mig och min kropp perfekt.

mammaspring sa...

Så bra skrivet. För mig personligen innebär träning ett mentalt andrum. Tid för mig själv. Tystnad. Egentid. Och på köpet mår jag bra efteråt.
Nu med Molly är träningen än så länge väldigt kravlös. Den går helt enkelt på ungarnas villkor. Och mina egna vilkor. Utan behov att prestera.

Elina sa...

Vettigt och välbehövligt inlägg!

Som vi pratade om i veckan, shit vilken effekt det har för ens mående. Man kan känna sig hur trött, less, dålig som helst innan, men efteråt är man KING OF THE WORLD typ.

Emelie sa...

Men åh, det är just det här som är så jäkla bra med in blogg! Din glädje smittar verkligen, jag har skrivit det förut men det kommer jag fortsätta göra! Jag har aldrig känt någon träningsglädje, bara press. Inte förrän jag började se den som något som tillförde mig något i livskvalitet, i en frisk, stark kropp som ska hålla och orka ett helt liv, och ett skönt trött huvud när jag somnar på kvällen. Tack för att du dear med dig!

Ingmarie sa...

Tjurnacke? Stora muskler? Tänk att dessa gamla myter lever kvar...

Fortsätt träna! För din egen skull, för din familjs skull och för dina vänners skull för träning ger bättre hälsa vilket betyder att man är ett "bättre" jag än utan träning. :-)

Andreas Åkesson sa...

Härligt! Det är så man måste se på saker och ting!