fredag 1 november 2013

Statusuppdatering

Dagarna rinner iväg så fort! Jag har knappt hunnit öppna upp datorn under hela veckan, och det gör ingenting. Vi har haft många besök och även en hel del tid för oss själva, vi tre. Jag och Knut har även varit ensamma några gånger och det har gått fint.

En 45 minuters svettig promenad tog vi härom dagen... rädd för mjölkstockning var jag i princip vinterklädd.

Igår tog jag bort stygnen (stiften) från mitt 20 cm sår som löper över magen. 17 st agraffer skulle plockas bort. Efteråt tyckte jag att jag hade mer ont än innan. Just såret efter snittet är väl det enda som stör litegrann i tillvaron just nu. Jag känner mig begränsad i vad jag kan göra, bära, lyfta, dra... Jag vill vara försiktig för att inte störa läkningen och få en fulare läkning och ärrvävnad. Samtidigt vill jag orka vara aktiv! Nu vet jag att man såklart även efter en vaginal förlossning kan vara "tilltygad". Jag känner faktiskt ingen direkt besvikelse över att det blev snitt annars. Förlossningen var så extremt utdragen att när han väl kom ut var det bara skönt att det var över. Visst hade jag sett framför mig att krysta fram mitt barn och få upp den hala lilla bäbisen på bröstet... men jag känner likväl att jag "fött" mitt barn och jag har troligen haft fler värkar än de flesta.

Det var läget just nu! Idag ska vi våga oss på att åka bort till våra föräldrar på lunch respektive middag. Fortfarande sover Knut som en liten stock, och vi ska vara på plats om 30 minuter...
Kusinträff i veckan

8 kommentarer:

Elina sa...

Klart du fött fram ditt barn! Finns inget sätt som är mer riktigt eller normalt. Alla förlossningarna är ju unika!

Försök ta det lugnt! Du hinner vara aktiv också. Passa på att ta det lugnt nu när Knut sover så pass mycket fortfarande. Snart sover han kanske bara 30 min åt gången, då kommer du få vara aktiv så det räcker och blir över ska du se :)

Andréa sa...

Ja visst går tiden skrämmande snabbt! Ester är redan 3 veckor, galet...

Du kommer hinna vara aktiv! Du har ett helt (förhoppningsvis) jättelångt liv på dig. Njut av Knutgos nu och läk ihop ordentligt. Kram!

Malin Bodin Hansen sa...

Tråkigt att du fick mer ont i ärret men det läker nog forts ska du se. Och våga inte bli stressad över att du inte rör dig! Från och med nu är all motion en "bonus". Ses ikväll!


Ljuvlig Bild! Får se om vi hinner få till en bild på alla kusiner ikväll!

bureborn sa...

Hihi! Det där med att passa tider och små beisar - ingen bra kombination. :-)
Hoppas smärtan i ärret går över snabbt. Inte roligt att ha ont! Inte roligt att känna sig begränsad i livet heller. Men du kommer att hinna vara hur aktiv som helst framöver! Nosa på babyfjunen så länge!

Caroline - Klara,färdiga,Spring! sa...

Känner igen mig....
Förra snittet fick jag inga agraffer, så ärret blev jättefult vilket jag inte visste förrän läkaren som gjorde nuvarande snittet talade om det. Visste liksom inte hur det skulle se ut.

Så denna gång fick jag stiften och visst gjorde det lite ont under och efter borttaget. Ärret är hittills mycket snyggare än förra gången, och jag hoppas det förblir så.

Imorgon har det gått 7 veckor och nu vågar jag styrketräna lite lätt, värt att vänta på. Var ju lite för ivrig förra gången:)

Njut nu, för vips har veckorna gått och du kan röra dig fritt igen.
Kram!

Ingmarie sa...

Säger som de andra. Du har massor av tid att vara aktiv när din kropp är redo.
Låt det ta den tid som behövs.
Du hinner. :-) KRAM

Anki sa...

Ja men precis, du hinner vara aktiv sen!! :) Intressant att läsa lite hur ni har det och hur du känner, hoppas snittet läker fort och bra! Kram!

mammaspring.com sa...

All styrka till dig! Du har nog fött ditt barn precis lika mycket som vem som helst annat. Och precis som du säger. Du har kanske fött lite mer t.o.m. eftersom du varit med om så mycket just vid förlossningen. Supersöt liten knut! Stort grattis