Inledde söndagen med återkomst av långpasset. Det var ju ett tag sen sist (augusti) jag sprang över 20 km. Nu blev det 20.56 km i makligt 5.56 km-tempo. Jag är nöjd i alla fall, att kroppen var med mig och att jag och Hanna, som hakade på sista milen, kunde springa och skvallra hela vägen i mål. Vid 18 km blev jag stel i både knän och höfter men det är väl ovanan. Belöningen efteråt, en stor kaffe och två mackor, är guld värd. Men långpass är verkligen njutpass... i comfort zone, utan blodsmak och illamående. Pulsen lugn och nära-döden-upplevelsen långt borta. Sen att det är skillnad på mina 21 km i lågfart, och folk som springer långt, snabbt, nöter på i 30, 4o, 50 km... det förstår jag med.
Nu blir det mysig svampplockning med Malin och Odin!
Och efter det kommer finaste hem, det känns skönt eftersom vi i princip inte setts sen i tisdags. ♥
Det här blir en bra dag!
jag är så glad att du följde med. puss
SvaraRaderaHehe... vi befinner oss på olika planeter, du och jag. Sist jag var ute och mysjoggade blev det 6,2 km i 6-minuterstempo.
SvaraRaderablev det någe svamp? kram
SvaraRadera