Idag

Idag njöt jag av en semla. Idag köpte jag en ny telefon. Hon ligger nu som prinsessan på ärten på en rosa kudde och laddar sina batterier.

Löplängtan

Jag känner mig absolut inte "klar" med årets skidsäsong, februari har ju utvecklat sig till en riktig skitmånad... Ändå blickar jag framåt och längtar efter våren och sommaren!

Jag längtar efter att styrketräna kontinuerligt igen, jag saknar bänkpressen, jag saknar gymmet som jag bara besökt sporadiskt på sistone. Jag längtar efter spinning och landsvägscykling. Och jag längtar framför allt efter mer löpning!

Min plan är att först och främst springa mer. Springa oftare, springa längre. Jag tror att detta är rätt väg för mig att gå. Fart sliter mer än längd, det tror jag. Därför vill jag bygga en grund av kvantitet innan jag börjar lägga in mer och mer kvalitetspass med intervaller. Under våren och sommaren är mitt mål att våga tävla oftare, att se tävling delvis som träning och snabbdistans. Att inte bli besviken om jag inte sätter nya pers, utan försöka se att det i alla fall var bra kvalitetsträning.

Visst vill jag klara nya pers under 2012, det duggade ju inte tätt av sådana under 2011. Men framför allt vill jag fortsätta att vara den upplevelsesamlare jag ser mig som. Och flera av de lopp jag tänker ägna mig åt under 2012 har "upplevelsekaraktär" snarare än "sätta pers". Limsjön Marathon och Vansbro terrängmarathon kommer bli fantastiska upplevelser, det vet jag! Och då vill jag orka springa länge. Att det inte går fort gör inte så mycket.

Så tänker jag just nu!

Jimmie vinner Vasaloppet

Foto: Viktor Larsson Hälsa

Här står jag och blivande Vasaloppsvinnaren Jimmie Johnsson och diskuterar... I dagens FK var det en stor intervju med Jimmie. Jag gillar verkligen hans Fuck Jante-mentalitet. Han tror verkligen på sig själv och sin kapacitet, och varför skulle han inte? Att ha kommit på plats 2-5 i varenda Ski Classic-lopp denna vinter bevisar väl om något vilken skidåkare han är!

Jag och Petter Northug

Ni kanske inte visste det, men det finns många likheter mellan mig och Petter i vår uppladdning inför Vasaloppet...

Först en bra tränings- och tävlingsperiod - där Petter kom 3:a i Tour de ski, vann någon världscuptävling, jag kom på 18:e plats i Intersportloppet...

De tre sista veckorna planerade vi enligt följande, vecka 1 och 2 som två bra träningsveckor. Ingen idiotträning, men en del längre stakpass, försöka cementera formen, bättra på det som kan bättras på. Petter tänkte göra detta på hög höjd utomlands, jag tänkte göra detta på Granbergets flacka spår. Sista veckan innan Vasaloppet tänkte vi vila, lägga benen högt och äta gott. 

Men som bekant går ju sällan saker som man tänkt sig! Petter fick avbryta sin vistelse utomlands pga. magsjuka. Jag har i snart 3 veckor haft förkylning och halsont som kommit och gått. Jag har ätit så mycket ingefära och vitlök att det osat ur öronen på mig. Jag har vilat, sovit och gjort allt man ska.

Nu är det inte så många dagar kvar! Jag antar att Petter tänker ungefär som jag, att vilda hästar kommer inte kunna hålla mig borta från den där startlinjen i Berga by. Men visst, uppladdningen har inte riktigt gått som planerat. Och med det följer något ändrade målsättningar för min del. Om Petter ändrar sin målsättning vet jag faktiskt inte, jag tror inte han är nöjd att åka och småsnacka med mig i 9 mil, och tänka att vad sjutton, det är ju första gången vi gör det här, vi kan väl vara nöjda om vi går i mål bara!?

Petter känner sig jagad och sliten av hela norska befolkningen och all världens journalister. Jag känner mig mest jagad av mig själv. Den här veckan kommer jag inte att blogga så mycket. Det blir ändå mest ältande. Sjävklart kommer ni att få reda på hur allt går.

Bildkälla: Andreas Bardell, Sportbladet.se

Hej 2010!

Framkallar ni fortfarande bilder eller har ni de bara "på datorn"? Jag vill gärna ha bilderna framkallade också, men det är ett evighetsprojekt och jag är aldrig i fas! Nu håller jag på med bilder från augusti 2010-mars 2011...

Odin 2 år

Pappa 60 års fest!

Tjejmilen 2010

Utflykt till Limsjön

Egypten 

Nyförlovade, Röda Havet

Nyfödd liten kotte

Uppsalabesök mars 2011

Vårlöpning efter Solvändan

Vilken dag!

WOW vilka skidåkarprestationer som radats upp idag! Helt fantastiskt! Susanne Nyström vann på nästan rekordtid, och även motionärerna imponerade stort.

Särskilt grattis till M från Leksand som köpte min startplats. Hon åkte på 1.48 och kom på plats 177 totalt i tävlingsklassen, 25e plats i sin klass. Jag är stum av beundran. Grattis Hanna, Maja, Sara, Åsa och alla andra duktiga, starka kvinnor.

Själv sov jag tills klockan 9:00, och satt sedan i soffan och följde hela TV-sändningen med stort intresse. Det såg verkligen helt fantastiskt ut, jag kände absolut en viss avundsjuka när reportern och meteorologen pratade om rekordföre, stenhårt, medvind... Min placering 2011 (274) åkte i år på 1.56. Det är omöjligt att säga om jag kunnat fått en bättre placering i år än vad jag hade förra året, men jag tror att jag skulle kunna åkt på under 2 timmar. Men tror gör man i kyrkan, eller vad säger ni?

Nu gäller fokus, fokus, fokus mot nästa helg istället! Idag har jag fått hålla i hästarna hårt för att inte träna. Det blev en långpromenad i solen istället.

Tips till Dig som ska åka Tjejvasan

Tips till Dig som ska åka Tjejvasan

Ska du åka Tjejvasan? Grattis - det är ett kanonfint och roligt lopp! Här kommer mina tips från loppet och banan. Jag har åkt Tjejvasan tre gånger och Intersportloppet en gång (vars 30 sista km är desamma som Tjejvasan). 

När du kommer fram till startplatsen kan det vara en fördel att pröva hur dina skidor fungerar på underlaget. 2011 blev det ett hastigt väderomslag från några minusgrader till runt nollan. Detta gjorde att många fick problem med bakhalt och för dåligt fäste under loppet. 

Om du har möjlighet att sedan placera ut dina skidor långt fram i ditt eget startled är det såklart en fördel. Ta det lugnt när startskottet går. Det är många stavar som bryts och många som ramlar då (oavsett startled) pga kaos, ta det lugnt och försök hålla ögonen öppna. 

Spåret mellan starten i Oxberg och första kontrollen i Hökberg är banans mest kuperade. Ta det relativt lugnt fram till Hökberg! Det är trångt i början oavsett vilket startled du startar i (även i led 2), det är lätt att bli stressad över trängseln och att bli trött i backarna. 

Efter Hökberg väntar långa, sköna utförslöpor där du kan återhämta dig. Du har nu mycket stakning framför dig. Jag tror att vanligaste "felet" man gör som förstaårsåkare är att gå ut för hårt mellan Oxberg-Hökberg. Det är bättre att ha krafter kvar när du kommer till Hökberg och mer lättåkt terräng väntar. 

Lyft blicken innan nerförsbackarna och planera åkningen! Är det trångt framför dig och åkare som verkar ostadiga på skidorna alt. ha dåligt glid, byt spår! Det är trist att hamna i en krock eller åka in i åkare som ramlat.

På pass som är länge är 90 min behöver man fylla på med energi. Drick vatten och sportdryck på alla kontroller, oavsett om du känner törst eller inte. Det är bättre att förekomma än förekommas av soppatorsk!

Slösa inte energi på att bli arg på åkare som saxar i varje liten uppförsbacke. Spring förbi dem istället. Tyvärr blir spåren snabbt "utsuddade" i varje uppförsbacke. 

Samma sak gäller åkare som åker i "snabbspåret" till vänster. Var tuff och ropa "ur spår". Snabbspåret ska vara öppet för omkörningar! Lägg dig gärna i rygg på åkare som verkar hålla bra fart. Att byta spår ofta är faktiskt ingen nackdel, att ha bra ryggar hjälper dig framåt fortare. Du kan tänka på din egen åkning och teknik och behöver inte tänka på farthållning. 

Sista kilometrarna bjuder på några korta stigningar. Bit i och trampa på uppför, efter varje liten uppförsbacke väntar ju "vila" nerför! Cirka en halvmil innan mål brukar det vara någon extra vätskekontroll. Ryck åt dig en mugg sportdryck om du vill ha en sista kick in mot Mora! 

Och glöm inte att ha kul... att åka in på upploppet i Mora till de klassiska tonerna är en helt oslagbar känsla!

Bilder från Tjejvasan 2011.

Videoblogg - Beslut om Tjejvasan

Jag och Odin

Medan ni väntar på bilder från Barnens Vasalopp vid Källan i kväll, så får ni dessa bilder på mig och Odin.

Mer vånda, mer beslutsångest

Jag velar - ska jag åka Tjejvasan eller inte? Det är onsdag idag och loppet går på lördag. Jag är fortfarande inte helt frisk, jag har inte åkt skidor på en hel vecka, det är 11 dagar till Vasaloppet. Jag riskerar inte Vasaloppet ett år till! 

Alltså - jag älskar Tjejvasan! Tjejvasan var liksom loppet som startade alltihopa, som väckte min skidåkarkärlek för några år sedan. Tjejvasan har jag åkt tre år på rad och älskat det varje gång. 

Men om jag måste välja, vilket jag hoppas slippa, så avstår jag hellre Tjejvasan än Vasaloppet. Kan jag åka Tjejvasan och ta det lugnt? Ta det som ett träningspass, anpassa mig efter förutsättningarna? Det vet jag inte. Det är ju en bisarr tävlingskänsla att stå där och stampa i led 2, spana efter eliten längre fram, kika på de andra åkarna... 

I morgon måste jag bestämma mig! Alltid dessa beslut och val! 

Som att det inte skulle räcka har jag haft mycket "annan vånda" och beslutsångest dessa dagar också. 

Saker som får mig att le (och våndas)

• Att möta min sambo (äntligen frisk) i löparkläder, på väg ut för en tur med strålande solsken, droppande takåsar och illgula löparskor 
• Barnen som en sen vinterkväll spelar fotboll på grusplan vid hyreshuset när jag springer förbi. Hejdå tv-spel och dator! 
• Reklamutdelaren, som slår två flugor i en smäll och både tränar och jobbar samtidigt! I löparkläder springer han med kärran bakom sig, och tycks göra utdelningen av reklam som ett fartlek-intervallpass. Han joggar in och lägger reklamen i lådan, och tar sedan vagnen och spurtar till nästa stopp. 

(Sådant jag tänker på, när jag är ledsen att min hals återigen var svullen imorse. I tio dagar har detta kommit och gått nu och saboterat min uppladdning! Självklart är jag stressad men jag VET att jag kommer att stå på startlinjen den 4 mars. Det finns inget, inget annat.)

Jag och Vincent på lördagens skidlopp för barn. I morgon är det dags igen! För er som läser lokaltidningarna i Dalarna kan jag berätta att jag och brorsan skymtar på bild i både FK och DD! 

Systrarnas mat och recept

På Alla Hjärtans Dag gjorde jag den här goda ruccolapajen till middag. (Jag lade till färska, skivade, frästa champinjoner. Istället för grädde i äggstanningen hade jag standardmjölk. Och istället för riven ost hade jag ett paket fetaost i.)

Härom dan åt vi den här enkla, smakrika fiskgratängen...

Och snart ska jag njuta av nybakt bröd till kvällsfika. Det är ungefär Julias frukostbullar, med viss improvisation utifrån vad som fanns hemma...

Det och mycket annat (t.ex. denna vita chokladmoussetårta) hittar du givetvis på 

Systrarnas Receptsamling- bloggen! 

Återkomsten

Idag förnyade vi våra gymkort, efter att ha skolkat från gymmet i nästan två månader. Vi har varit i skidspåret, skogen, JW har gått på pencillin... ursäkterna är många men nu finns ingen återvändo! Det känns tråkigt att jag tappat en del i styrka från i höstas när jag styrketränade regelbundet, men jag hoppas att snart vara tillbaka. Min kropp tycker om styrketräning.

Jag valde att bara förbinda mig fram tills slutet på maj. Kanske ska jag våga en gymfri sommar, och istället enbart ägna mig åt uteträning? Löpning, utejympa, simning, cykling, trädgårdsträning... valmöjligheter finns ändå! Mars och april blir det fokus på styrketräning, löpning och spinning tills det går att plocka fram racern!

Fula lilla trynet

Vilka fantastiska bloggläsare och vänner jag har! Efter att jag lyft fram det där fula lilla trynet som förpestat min lyckokänsla inför kommande skidtävlingar så känns det bättre. Det kanske är så att små fula trynen dör i kontakt med ljus och värme?

Jag är fortfarande stressad över att jag inte är helt frisk ännu. Samtidigt får jag lita på att jag gjort en bra grundträning och jag var i bra slag redan vid Intersportloppet i januari. Om jag får till några bra skidpass till så kanske mina tävlingar blir som jag vill, ändå. Och framför allt så ska det bli roligt! Det roligaste som finns är ju att gå i mål i Mora. Kanske satsar jag i framtiden på att göra en Carina Hammarstrand och åka alla loppen i Vasaloppsveckan...

Det är ju inte alltid vila är fel. Jag tror på något sätt att om man inte "ger" kroppen vila ibland, så kommer kroppen tvinga till sig vila förr eller senare. På ett eller annat sätt. Jag jämför mig inte med elitidrottare, men om man tittar på världscupåkare som Johan Olsson och Ida Ingemarsdotter så verkar ju inte vila förstört deras form utan snarare varit bra för deras prestationsförmåga. Mängdträna är roligt, men minst lika viktigt är att vila och kvalitetsträna. Det är svårt att leva så när vilodagar känns fattiga och trista, men just nu har jag inget val. Hur tänker du om vila och vilodagar? 

Annars längtar jag så det värker efter vyn på bilden. Kinnvallsjösätra, Fejmån, Vålbrändan. Såklart bor vi där i samband med Vasaloppet (det ligger inte mer än någon mil från starten i Berga by) men jag vill dit och bara njuta av solskensdagar och lugna turer med kaffetermos, också.

Schlageryra!

Igår bjöd min fantastiske sambo på schlagerfest! Jag tycker att jag kan få skryta om honom när han är så påhittig och generös och bjöd mig, min syster och svåger på schlagermingel! Därefter promenerade vi 5 minuter till Tegera Arena och bevittnade Melodifestivalens genrep! Det var glittrigt, glammigt, hårsprej som vi nästan fick i ansiktet (vi satt alldeles bakom green room), paljetter, rök, levande ljus och allt det där som schlager ska vara! Björn Ranelid bjöd på kärleksfest, Molly Sandén på powerballad, Youngblood på dans och Andreas Johnsson på sitt gamla vanliga koncept. Det uppskattades särskilt av de överförfriskade damerna i rosa boa på raden bakom oss...

Uppladdning inför stort och smått

Jag hade en liten, liten idé om att åka ett till seedinglopp i helgen. Antingen ett kortare lopp (21 km) för att ha en teoretisk chans att kunna få starta i led 1 nästa lördag på Tjejvasan. Eller ett längre lopp för att få mer tävlingsvana på långlopp inför Vasaloppet.

Men... förkylningen tog om efter onsdagens skidpass. Inte helt oväntat med tanke på känslan jag hade i kroppen då. När, när, när ska man (jag) lära sig att lyssna på kroppens signaler? Om jag hade vilat i onsdags kanske jag hade varit helt okej nu och kunnat kört hårda pass i helgen! Som ett tips, kör inte tempopass på skidor tre dagar på rad när du precis varit sjuk.

Det är 2.5 vecka kvar till den stora, stora dagen och drygt 1 vecka till Tjejvasan. Jag kommer självklart hinna bli frisk tills dess. Något annat finns inte.

Att jag missar seedingloppen gör inte så mycket. Jag är egentligen nöjd med mina startled (2 och 6) och jag vet inte om jag orkat åka bort i helgen. Jag vill vara hemma också. Med min familj.

Men tankar om målsättningar far runt, runt i mitt huvud. Ännu mer nu när uppladdningen sista veckorna inte går som planerat. Vad är realistiskt att hoppas på? Måste jag ens tänka tid och placeringar? Kan man inte bara åka och ha kul? Sluta att jämföra sig och vara nöjd bara om jag kommer i mål? 9 mil, det är ju vansinnigt lång, nästan 10 mil på skidor! Jag har aldrig någonsin åkt i närheten av så långt tidigare.

Det är mitt första Vasalopp och jag har ingen tidigare tid "att slå". Och det är ju bara mig själv jag tävlar mot, egentligen. Ibland blir jag trött på mig själv. Att jag dras ifrån glädjen och kärleken till skidåkningen, och låter det överskuggas av något annat. Det är som en liten, ful person tar över och säger till mig att jag inte kan, inte orkar, att jag är dålig om jag inte klarar det och och det och det.

Något som är enbart glädjefyllt och inte alls ångestskapande är att nästa onsdag ska vi coacha minst två syskonsöner i "Barnens Vasalopp" i Leksand. Jag ser fram emot det så mycket och jag hoppas att de kommer känna enbart glädje och stolthet när de får sin medalj!

Träning är inte alltid kul!

Nej, jag är inte alltid sugen på träning. Imorse när jag vaknade kändes det jobbigt att åka iväg till skidspåret. Solen sken och vis av erfarenhet vet jag att oftast vänder det, oftast blir det kul när man väl är på plats ute i spåret. Men idag var ingen sådan dag! Det blåste kastvindar och spåren yrde igen. Nysnön gjorde det dessutom kärvt. Min puls var obekväm och jag började fundera på om jag är helt frisk. Jag kortade ner den tänkta sträckan till ett halvmarathon och nöjde mig så. I helgen hoppas jag känna mig helt 100 % och kunna ösa på med långpass - sista chansen innan tävlingshelgerna!

Efter dusch, lunch och kaffe med två kanelbullar känns det bättre. Inte sådär härligt nybakta bullar som på bilden, utan bullar från frysdisken på Hemköp. Och tänka sig, det var gott det med!

Köttet, igen

Om det FORTFARANDE finns personer som köper icke-svenskt kött så hoppas jag att man en gång för alla ändrar sig efter senaste dagarnas SVT-rapportering om slakt utomlands. Läs och se inslagen här! ICA sade t.ex. igår att de "inte kan garantera att köttet kommer från etisk slakt med bedövade djur".

Titta alltid ursprung på förpackningen! Och om det inte står något, fråga i butiken! Ibland är det t.ex. "extrapriser" i charken, fråga då var köttet kommer ifrån innan du bestämmer dig för om du vill handla. När du köper bacon, varmkorv, köttbullar, falukorv, salami, titta ursprunget på köttråvaran.

Att det är dyrt med svenskt, helst lokalt, kött är inget bra argument, jag är ledsen men det håller inte. Det är bättre att äta vegetariskt oftare än att köpa billigt, utländskt kött. Nästa gång affären lockar med extrapris på tysk fläskfilé, falukorvar och bacon, fundera en gång till innan du stoppar ner varan i vagnen.

Puss och kram!

Kärleken till snön

Idag hade vi fått den roligaste tidningen - Vasalöparen! Fast den är "gratis" (dvs du får den om du är anmäld till något av alla Vasaloppets lopp) så är det den roligaste träningstidningen jag vet! Jag slukar varje ord.

Jag kände mig frisk nog att åka skidor i kväll, och skulle börja med ett lugnt pass. Nöta den nya tekniken. Men spåren var farligt fina med en svag glans av is, och då gick det inte att åka lugnt och långsamt.

59 minuter, 15.11 km, 3:56-tempo - ett riktigt fartpass. Men det är inte särskilt "jobbigt" att åka när spåren är sådana. Det passar min åkstil, att jag är stark i överkroppen, att jag kan staka mycket. Källan är ett kuperat elljusspår men jag tyckte att pulsen höll sig normal även i tuffare backar. Det var 15 lätta, snabba kilometer idag.

Som skidåkare vill jag lära mig hantera alla typer av före, från isig vass snö till grisig tung snö. Det finns så många typer av snö och all snö ger olika utslag på skidåkningen! Det är häftigt att upptäcka och kärleken till snön bara växer... snö är ju hela förutsättningen för att få göra det jag älskar!

½ kilo frukt och grönt

Idag måste jag ha uppnått Livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram frukt och grönt/dag. Jag satt i mig följande frukter och grönsaker (färska eller ugnsrostade)

• Citron, ingefära, banan, apelsin, päron, svarta vinbär, tomat, avocado, ruccolasallad, gurka, vitlök, morot, potatis. 

Äter du 500 gram frukt och grönt per dag?

Min ambition under 2012 är att äta mycket mer grönt och vegetariskt. Det är mer miljövänligt, smalare, godare och jag är övertygad om att det leder till ett friskare liv!

(Jag har i helgen även ätit både tacos, korv med bröd och hemgjorda hamburgare, så jag har en bit kvar till att uppnå målet...)

Dagsmeja

Jag känner mig mycket piggare, men vågar inte köra något skidpass idag. Men ut måste vi, det helt underbart väder med dagsmeja. Jag tog med mig sambon på en långpromenad för att göra förberedelsearbete inför Limsjön Marathon. Du har väl inte missat att jag arrangerar en träningstävling - ett marathon i etappform den 19 maj? Det är snart bara 3 månader kvar. Idag undersökte vi alternativa start- och målgångsplatser runt Limsjön!